Om vedeldning
Till skillnad från andra energikällor är ved ett bränsle som kan lagras och förvaras utan stora energiförluster. Lagring sänker vedens fuktighet och samtidigt höjer dess energivärde (mängd av energi som kan utnyttjas under förbränning).
Ved är samtidigt det enda bränslet som ger noll balans vid koldioxidutsläpp (CO2) dvs. under sin livstid, med hjälp av fotosyntesen, tar träet emot lika mycket koldioxid som den släpper ut under förbränning.
De moderna pannor som baseras på vedförgasning utnyttjar energin som finns i veden med tre gånger större effektivitet än pannor med traditionell eldstad.
Vedens kemiska sammansättning
Brännbara ämnen:
A – C – kol – 44 %
B – H2 – väte – 5 %
Ämnen som upprätthåller förbränning:
C – O2 – syre – 35%
D – H2O – vattenånga – till 15%
Andra ämnen:
E – N2 – kväve – 0,5%
F – mineraler, aska – 0,5%
Som det framgår av vedens sammansättning, är den det renaste fastbränslet, både vad det gäller utsläppet och fasta förbränningsrester – aska (0,5 %).
Samtidigt släpper de ut rökgaser i nära lika låg mängd som gaspannor. Orlanpannan är anpassad till förbränning av ved i olika former, från spån till stora bitar. Spån ska förbrännas tillsammans med större bitar.
Den bästa perioden för inköp av bränslet är våren (ved efter vinters avverkning) vinterhalvårets förbrukning räknar man ut med formeln – 1 m³ ved per 10 m² yta (1 m³ i handel motsvarar ungefär 0,7 m³ i verkligheten).